Alla inlägg under juni 2010

Av Marianne Jordhén - 29 juni 2010 12:48


 
 Welsh av Cobtyp Plassens King Daniel tävlas både i dressyr och körning av vuxen ryttare. Han är en C-ponny. Här visad på Welsh-Rikset 2010.  En fantastiskt fin och trevlig welsh av cob.
(Foto: Marianne Jordhén) 

 


Jag har funderat mycket på hur det kan komma sig, att vi avlar fram allt högre hästar?


Jag tror (men bara vad jag tror) att för ca 20 år sedan, var den genomsnittliga mankhöjd för en häst ca 155-160 cm. Nu tenderar alltfler hästar att överstiga 170 cm.


Om de avlades fram för de riktigt långa, såsom de längre männen som vill rida, vore det en sak. Men 85 % av alla som rider i Sverige är kvinnor och svenska kvinnors medellängd är 166,8 cm.


Ibland glömmer vi att vi som ryttare borde matcha hästen. Exempelvis att våra fötter bör hamna i korrekt skänkelläge. De två i senaste Ipren-reklamen och som rider på en stackars B-ponny och nästintill når ner till backen med sina fötter, det är rent djurplågeri anser jag. Man ser ju på den stackars ponnyn att den tvingas ta väldigt korta steg för att ta sig fram. Alla experter som råder föräldrar vid köp av ponny skriver om att det är viktigt att välja en lagom stor ponny till barnet. Men när vuxna sedan väljer egen häst, väljer de ibland mycket höga hästar. Då glöms detta plötsligt bort. Kanske för att tävlingsreglerna ser ut såsom de gör, att alla som fyllt 19 och som vill tävla hoppning eller dressyr, måste tävla med häst. Och ska man upp och tävla i hästklass, kanske det bara är de högsta hästarna som hoppar högst, tänker kanske många. 


Men.... det är fortfarande möjligt att kvala in med exempelvis en D-ponny för att tävla i hästklass. Ett ypperligt exempel på att det kan gå bra är araben och D-ponnyn (1,48 i mh) Chocco och Linda Karlsson, som det står att läsa om i senaste Hästfocus (nr 6/7 2010). Detta ekipage har uppnått 7 SM-guld i Arab-SM i dressyr. Chocco är Lindas första egna häst som hon köpte då han var tre år. När Chocco var sex började ekipaget i ponnytävlingar, men Linda fortsatte att utbilda honom och började så småningom tävla honom i dressyr för stora hästar. Idag är Chocco 16 år. Mer om dem kan du läsa på

http://tralopp.bloggagratis.se/presentation/



Det kan fortfarande vara mycket häst att hantera, även om hästen är exempelvis en C- eller D-ponny. 


Jag sällar mig nog till det ursvenska uttrycket, lagom är bäst.  


En welsh cob runt 150 cm blir nog utmärkt för mig! Men egentligen är ju inte det något lagom, utan bara det bästa - för mig.

  

ANNONS
Av Marianne Jordhén - 28 juni 2010 18:00


Det förs från och till diskussioner om hur många som skadar sig i kontakt med hästar. 2008-06-02 skrev man t ex i Equipage:


"Enligt Konsumentverket inträffar runt 13.000 personskador som leder till läkarvård i samband med ridning eller hästhantering varje år. Nio av tio skadade i fritidsolyckor med häst är flickor eller kvinnor. Bland dom är 55 procent under 20 år. Barn mellan tio till fjorton år är överlägset den största gruppen som drabbas.
Dom vanligaste olyckorna är fall från hästen som svarar för 56 procent. Mer än en fjärdedel eller 27 procent av olyckorna inträffar vid kontakt med hästen i form av sparkar, tramp, klämskador och liknande."


Visst är det hemskt att 13000 skadar sig varje år, men om man jämför med hur många som håller på med hästar och att hästar är stora starka djur med fyra ben i backen, tycker jag inte att det är så farligt stor skaderisk ändå. Visst ska man ha respekt för dessa stora djur och det är viktigt att man alltid utgår från ett säkerhetstänk. Det är i obetänksamhet som många skadas, tror jag. I en artikel från http://www.horsetrading.se/tjanster/artiklar/37.asp 2006-01-16 kan vi läsa:


"Vid 900 ridklubbar och 600 ridskolor betalar 500.000 ryttare för 8 miljoner ridlektioner per år, från hästlekis till elitsport. Minst lika många ryttare har egen eller delägd häst, alternativt tillgång till häst. Pojkar och män i hästsporten utgör en ytterst liten del, 85% av ryttarna (65% under 25 år) är damer eller flickor."


Om dessa siffror stämmer, innebär det att antalet skadetillfällen utslaget på 8 miljoner ridlektioner (utan hänsyn tagen till alla som håller på med egna hästar eller är verksamma inom travet) att skaderisken är 0,001625.


Två som skadats allvarligt är dock Thina Alsterfeldt och Annika Palm, som båda blivit förlamade i ryggen efter ridolyckor. I en artikel i Aftonbladet från 2001, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article36712.ab kan vi läsa om detta samt hur de tagit sig tillbaka till ridsporten ändå. Thina Alsterfeldt håller numera även i kurser.


I Aftonbladets artikel från 2001 redovisas också lite statistik. Förmodligen är statistiken ungefärligt densamma fortfarande:


"Armbrott vanligaste ridskadan

ci Fyra-fem personer dör varje år i ridolyckor. ci 70-75 procent av olyckorna sker genom att ryttare faller av sina hästar. Resten sker när ryttarna hanterar hästarna från marken.

ci Vanligaste olyckorna är brott på handled och arm.

ci Det sker årligen mindre än en olycka på 1 000 ritter på ridskolorna.

ci De flesta skadorna inom ridsporten drabbar ekipage som är ensamma i skogen.

ci Omkring var femte som råkar ut för en ridolycka måste uppsöka sjukhus.

Källa: Socialstyrelsen/ Svenska Ridsportförbundet"



  

Sonen red för första gången då han var 2 år och 3 månader gammal. Denna lilla ponny har ett blått och ett brunt öga. När han var drygt 3 och vi var på cirkus, erbjöd de ridning för barnen under pausen. När det var sonens tur stod vi först varför han fritt fick välja häst. Han valde den högsta hästen i manegen, tror det var en fullblodsarab.  Sonen var totalt orädd för att hästen var närmare två gånger så hög som han själv. (Foto: Marianne J)

  



När min son hade varit på sin första riktiga ridlektion och han strax efter hade femårskalas, ville han berätta för de andra barnen och mammorna att han ridit. Den ena mamman reagerade mycket kraftigt på det. Hon hade låtit sin dotter rida några tillfällen, men så träffade hon en annan mamma som jobbade som personlig assistent till handikappade. Denna mamma hade påstått att det var livsfarligt att vara nära hästar, för nästan alla som hon hjälpte var ryggskadade efter ridolyckor. Detta hade skrämt bort vår gästande mamma med barn från hästvärlden.  Uppenbarligen hade mammans väninna en ganska stor hästskräck som smittat av sig. Vad himla tråkigt när det går så!



ANNONS
Av Marianne Jordhén - 27 juni 2010 19:42

Jag hittade en fantastisk film på youtube, som jag gärna vill dela med mig av. Man förstår att det ligger mycket träning bakom detta. WOW!




Jag har aldrig tidigare sett någon köra inkallning med häst.    Har du?

Art of Natural Dressage har ett forum och egen hemsida, där det också finns ett forum för de som vill träna en mer naturlig dressyr utan bett och träns, se

http://www.artofnaturaldressage.com/forumrules.htm

De har också lagt ut en del filmer om detta på youtube, bl a följande grundövning kallad "jaga en tiger":


Tänk vad mycket roligt man kan göra med sin häst!

Av Marianne Jordhén - 27 juni 2010 17:14


  

  

 Ulla Håkansson (vid tävlingstillfället 72 år gammal!) på Hyggebos Lidro, FEI Grand Prix klass 3, Eriksbergs Säteri, Sommaren 2009 (Foto: Marianne J)


Dressyr är för mig ett alldeles eget kapitel. Jag kan bli fascinerad över all teknik som behövs för att kunna rida ett dressyrprogram, men jag själv har nog inte tålamod för att bli en bra dressyrryttare. Möjligen skulle jag kunna ägna mig åt AR och Barockridning, där man lägger mer tonvikt vid det tekniska och lyhördheten mellan häst och ryttare.


Under våren har jag hoppat in på restlektioner på en ridskola. Jag hade hoppats få friska upp minnet vad gäller hjälper och att vi skulle få rida ett relativt varierat program. Åtminstone få göra skänkelvikning, framdelsvändning, bakdelsvändning, öppna och slutna, träna viktfördelning, sits, kanske precision. Men att rida lätt i arbetstrav runt runt runt merparten av 60-minuterspasset är inte roligt. Jag hade inte heller kondis eller styrka för att rida lätt så länge och det resulterade i att jag fick muskelinflammationer i mina båda vader. Jag kände mig lite bortkommen och dum. Men jag insåg också att jag måste göra något åt min dåliga kondis och de överkilon jag bär på. Jag är ännu inte riktigt bra i mina vader så jag får skynda långsamt i träningen. Den stora insikten är dock att jag nog är lite som min hund, jag vill ha variation.


Förra sommaren bevistade jag FEI Grand Prix i Dressyr vid Eriksbergs Säteri utanför Katrineholm.


  



Vackert körekipage vid Eriksbergs Säteri sommaren 2009 (Foto: Marianne J)


I gassande solsken och nästintill olidlig hetta red det ena ekipaget efter det andra fram och tävlade. Det var nog då det gick upp för mig att jag aldrig skulle passa som deltagare i dressyrprogram.



     






Karin Olsson på Guernica, FEI Grand Prix Klass 3, Eriksbergs Säteri, Katrineholm (Foto: Marianne J)

Trots det var det roligt och lärorikt att bevista denna tävling. Men jag är nog lite mer som min son; jag vill markhantera, rida ut och jag vill ha mer fart, såsom i hoppning, klassisk körning, freestyle och Working Equitation. Inte sitta och flänga runt i full galopp hela tiden, utan träna med variation. Det var bra att jag besökte dressyrtävlingarna, för då föll ytterligare en pusselbit på plats inför mitt kommande hästliv. Både jag och min son har ponnykaraktär.

  


Av Marianne Jordhén - 27 juni 2010 15:49


        


Menai Cymro Pride (Ägare: Stuteri Editions) - kanske en blivande riddarhäst, men kanske också en häst att träna NH och/eller köra med? (Foto: Marianne J)


NH, eller Natural Horsmanship, sprider sig stort över världen. Tanken är att använda hästens normala reaktioner och ett samspel av signaler för att få den att göra det man vill.


Den jag tycker är mest imponerande av alla NH-förespråkare är mannen Pat Parelli, som tydligt visar att han är mycket snabb på att uppfatta hästarnas signaler och då använda sig av dem för att få hästen att göra det han vill. Det är lite av en svandans mellan denna man och den häst han har i manegen, ett återkommande givande och tagande och där man ser att hästens förtroende för honom ökar allteftersom.  

Erika Furberg har gått instruktörsutbildning hos Pat Parelli. Du kan läsa mer om henne på hennes hemsida, http://www.erikafurberg.se/. Det kommer att bli ett självklart val att gå kurs hos henne, då jag väl har köpt häst. Om hon bara finns kvar i Sverige då....


Jag har provat några av de grundläggande övningarna i Parellis horsemanship på en ganska stökig unghingst och det har fungerat utmärkt. Samspelet mellan mig och hästen var fantastiskt och jag insåg vilken kraft det kan vara att få hästen med sig i det man vill göra.


På samma sätt kan man använda sig av Parellis lära i samspelet av signaler då man har kontakt med hundar. Detta trots att hundar egentligen är ett rovdjur medan hästen är ett flyktdjur. Exempelvis vrid ryggen snett till en osäker hund och titta snett nedåt, för att visa att du inte är farlig, och hunden kanske närmar sig dig snett bakifrån trots att den aldrig brukar närma sig främlingar. Visa samma signalspråk mot en osäker häst, och den kanske kommer fram till dig.


Jag tror att inom 10-20 år kommer Parellis vidareutvecklade horsemanship smyga sig in även i tävlingsgrenarna, speciellt inom hästdressyren.  Vi kommer överlag att närma oss ett mer naturligt sätt att hantera, rida och köra våra hästar, där vi kommer att uppleva mer enhet och närhet med hästen än tidigare. Förmodligen kommer freestyle riding att växa sig stort. Tänk att kunna rida barbacka på en häst utan bett och träns och ändå få den att göra det du vill!


När jag var ung pratade man mest om att rida hästen. Ofta var det hoppning som stod på agendan för mig och mina vänner, få unga valde på den tiden dressyr mer än på ridlektionerna. Idag finns en stor grupp med unga som faktiskt ägnar mycket tid till att rida dressyr. Men det finns också en växande grupp hästmänniskor i olika åldrar som lägger ner oerhört mycket tid på markhantering av sina djur. Jag är övertygad om att det finns ett samband mellan att göra en bra markhantering med att bli ett bra ekipage oavsett vilken tävlingsgren man riktar in sig på. Se följande fantastiska film:



Jag ser med stor tillförsikt på denna positiva utveckling och välkomnar den med hela mitt hjärta. För med dessa metoder tror jag att hästar och människor kommer att kunna visa varandra en ömsesidig respekt som kommer att leda många av oss till att bli de ledare vi önskar vara över våra djur. Att vara ledare styrd av värdighet istället för att vara auktoriteter. Dessa tankar om samspel och samarbete får mitt inre att blomma.


Tack Parelli och alla andra som lägger ner hela sin själ i att bana väg för något mycket bra!


  

Av Marianne Jordhén - 26 juni 2010 21:57


Det är väl värt att kika på detta fantastiska welsh cob-sto som körs:





Kanske inte undra på att jag gärna vill köra min welsh cob. Det riktigt suger inom mig av längtan att få göra detta!


Inatt kommer jag nog att drömma gott! 

Av Marianne Jordhén - 26 juni 2010 18:26


Lite roligt att Moderaterna nu driver en politik kring hur viktiga hästar är för oss människor. I Moderaternas kommande valkampanj går att läsa:


"Utan hästen stannar Sverige. Det är partiets nya nio punkter långa hästmanifest som bland annat värnar om ridningens viktiga roll som handikappidrott, bättre djurskydd och en fortsättning på Idrottslyftet.
- Vi vill använda valrörelsen för att bilda opinion för ridsportens betydelse, säger Gunilla Carlsson som nu ska arbeta för att både syna  - och synas i -  ridsporten.
- Det handlar om att visa på den unika svenska bredden i sporten och ridskolans sociala potential, men också på orättvisorna som faktiskt finns mellan till exempel typiska flick- och pojkidrotter."  (Källa: http://www3.ridsport.se/Svensk-Ridsport/Valet2010/Nyheter/Valnyheter/MinisterbesokpaAgestaRidskola/)


Tänk att det ska ta så lång tid för ett ändå relativt sett modernt land som Sverige att faktiskt göra något åt dessa frågor.


I Skellefteå är man också nytänkande inom hästvärlden. Där äger den psykiatriska kliniken egna hästar som ingår i behandlingen av deprimerade och mentalt sjuka patienter. (Källa: http://www.equipage.se/artikel648/psykiatrin_och_hastar_hor_ihop.html)


Tidigare månad - Senare månad

Translate

Presentation

Min livsdröm och långa vandring till häst ~ och de hästar och hästfolk jag därigenom möter.

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Welsh cob

Körning

Horsemanship

Hästutbildare

Hoppning

Dressyr

Akademisk Ridkonst/Barockridning

Western

Brukskörning/bruksridning

Premiering

Islandshästar

Hästäventyr

Handla

Hästförbund & Föreningar

Hästdatabaser

Informationssajter

Rasföreningar

Hästjobb

Hästvård

Övrigt hästrelaterat

Hästbloggar

Övriga bloggar

Nyheter

Gästbok

Bloggportaler

Pinga Frisim http://nyligen.se/pinga.php?url=http%3A%2F%2Fwelshcob.bloggplatsen.se bloggping Blogg listad på Bloggtoppen.se SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen 1000länkar.com - gratis länkkatalog http://ping.bloggplus.se/ Bloggparaden http://www.webbsajter.se/from.php?85147 bloggar Sajttoppen bloggar Blogg Topplista bloggar
eXTReMe Tracker

Arkiv

RSS

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28 29
30
<<<
Juni 2010 >>>

Fråga mig

4 besvarade frågor

Bloggvärde

Besöksstatistik

Analytics

Twingly

http://rpc.twingly.com/

Blogglista

Blogglista.se Klicka på denna knapp om du tycker att min sajt är läsvärd.

Följ bloggen

Följ Welsh Cob med Blogkeen
Följ Welsh Cob med Bloglovin'

Övrigt

googleac358311984d9a27.html

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se