Alla inlägg den 20 augusti 2010

Av Marianne Jordhén - 20 augusti 2010 12:42

  

Vår svenska skog är en tillgång för oss alla, men vi måste känna till vad Allemansrätten säger. Plocka smultron och andra bär får vi göra men vi får inte skada naturen. (Foto: Marianne J)


Två 15-åriga flickor upptäckte i onsdags eftermiddag en lina spänd i huvudhöjd rakt över ridvägen strax söder om Köpingsvik, men de klarade sig tack och lov från skador. Tidigare har man funnit att någon stt ner ett stålrör på en ridstig och man har sett krossat glas.


Detta gav mig en déjà-vu. När en granne skaffade sig en hanhund och lät hunden kissa på grannarnas tomter, började någon krossa glödlampor, som de sedan ställde med skruven ner i jorden och vassa glasbitar petande rakt upp, samt med glaskross på vissa ytor i vår närskog, precis där hanhundar brukade stanna för att kissa i stigkorsningarna.


Jag som har hund och som alltid varit mån om att fostra hundarna till att inte kissa på andras egendom/tomter, fick också vara vaksam så att inte mina hundar skulle komma till skada då jag gick med dem i vår skog.


Som ryttare är det viktigt att vara medveten om reglerna i allemansrätten - men om man som icke-ryttare är förbannad på ryttare måste man också reflektera över vilken allvarlig skada ens egna handlingar kan orsaka, inte bara för ryttare och häst utan också för vilda djur, tamdjur och människor som vistas i ens område. Jag anser att sådana här inträffade handlingar kommer från människor som inte vet hur de ska kommunicera. Mer juste vore det att ta en diskussion med ryttarna ifråga, om man anser att de gjort något fel, och försöka få till stånd att båda parter lyssnar in varandra. Det är sådana möten vi utvecklas, inte genom att gå och spänna upp linor i smyg för att skada ryttare.


Det är vanligt i andra länder, att man inte kan eller får vistas i sådan frihet i skog och mark. Jag hade en diskussion en gång med en kvinna bosatt i Arizona. Jag förstod inte varför hon kämpade så för att få ta med sig sin hund in i mataffären. Det visade sig att boende med hund i Arizona, inte kan åka ut och släppa dem i Arizonaöknen, för risken att hundarna ska bli bitna av skallerormar. I många städer finns inte mer än små rastgårdar för hundar. Hundar får inte koppelrastas i stans parkområden. Hela samhället är hund-ovänligt till förfäran för alla de som önskar kunna ha hund i sitt hushåll. Därför försöker man få igenom att hunden ska få följa med på gatorna till affären för att handla mat. Istället för att försöka driva igenom att hundar skall få koppelrastas i parkerna. Hm.... 


Vi har en fantastisk allemansrätt i Sverige. Låt oss ta vara på den på bästa sätt, så att vi i fortsättningen kan få njuta av denna förmån! Trots allt är det en förmån för alla, både ryttare, djur och icke ryttare, om vi bara följer de riktlinjer som finns uppsatta och kan samsas med varandra.



Polisen rubricerar onsdagens händelse som framkallande av fara för annan.

ANNONS
Av Marianne Jordhén - 20 augusti 2010 11:58

14 maj 1976 träffades fem herrar i Malmö och signerade utkastet till stadgar för en stiftelse som skulle stödja genetisk forskning. I portalparagrafen noteras att Stiftelsen har tillkommit genom en donation av Erik Philip-Sörensen på grundbeloppet 100.000 kronor. Bakom beslutet låg engagerade diskussioner mellan donatorn och genetikprofessorn i Lund, Åke Gustafsson.

Två veckor senare fastställde Länsstyrelsen i Malmöhus län stadgarna för Erik Philip-Sörensens stiftelse för främjande av genetisk, särskilt zoologiskt genetisk vetenskaplig forskning.


Efter ytterligare en donation från Erik Philip-Sörensen på 4,1 miljoner kunde stiftelsens styrelse begå sitt första ”riktiga” sammanträde ute på donatorns Lillö, en halvö i Ringsjön. Vid sammanträdet diskuterade man ett erbjudande från Erik Philip-Sörensen att stiftelsen skulle förvärva mark, i anslutning till själva Lillö, samt vara ansvarig för stuteriet med 38 ston och 9 hingstar! Som en förberedelse för detta fick stiftelsen under året ytterligare donationer av Erik Philip-Sörensen, så att de kunde köpa in mindre fastigheter inom området.


Men hur skulle stiftelsen kunna överta stuteriet, som redan då var en ganska stor rörelse? Enbart köpeskillingen skulle dränera stiftelsen på nästan hela dess kapital. Som två deus ex machina framträdde då donators söner, Jörgen och Sven, vilka i ett brev deklarerade att de ville donera 6 miljoner kr till stiftelsen. Donationen var resultatet av ett avtal mellan sönerna och fadern.

Den 2 december 1977 köpte stiftelsen hela stuteriområdet, exklusive själva Lillö. Själva stuteriet drevs däremot tills vidare av Erik Philip-Sörensen själv – på ägor som han arrenderar från stiftelsen.


1979 övertog stiftelsen hela ansvaret för stuteriet efter ytterligare en donation på 4 mkr från Jörgen och Sven Philip-Sörensen. Kapitalet var nu 16 mkr, varav 6 mkr var fastigheter. 1979 och 1980 delade man ut 200.000 kr i forskningsanslag, varav nära hälften gick till hästens genetik.


Årsberättelsen för 1983 visade att stiftelsens kapital stigit till 19,7 miljoner kronor. Men under 1984 visade det sig ändå svårt för stiftelsen att effektivt driva stuteriet. Stuterichefen Jörgen Fredriksson och hans hustru ville flytta till Danmark, men erbjöd sig att ändå leda avel och försäljning av hästar, vilket donatorn och ordföranden Per Sköld ej kunde acceptera. Lösningen blev att Erik Philip-Sörensen fick tillbaka det odelade ägaransvaret genom att överta stuteriet. Som likvid fick stiftelsen fastigheten ”Claus Mortensen” vid Stortorget i Malmö, taxerad till 8,1 mkr. Samtidigt önskade donatorn att ändra inriktning på stiftelsen och efter förhandlingar med Kammarkollegiet ändrades ändamålet med stiftelsen till att främja genetisk och humanistisk vetenskaplig forskning.


I maj 1985 sammanträdde den nya styrelsen med Erik Philip-Sörensen och Göran Linders. Fastigheten Claus Mortensen kunde under 1986 säljas för 28,5 mkr! Därmed fick stiftelsen det kapital det behövde. Till det bidrog att man lyckas få ut betalning för hästar som sålts till USA.


Erik Philip-Sörensen avled 2001 och efterträddes i styrelsen av sin son Sven Philip-Sörensen.


I början när jag läste om denna stifelse på http://www.epss.se/omstiftelsen.html, kände jag glädje över att en familj från början ville stödja genetisk forskning på häst. Men när jag sedan börjar reflektera vidare, kan jag inte låta bli att undra, om transaktionerna var ett sätt för familjen Sörensen att bygga upp sitt kapital, något av en "laglig penningtvätt". Hur kan t ex en fastighet taxerad till 8,1 mkr år 1983 tre år senare säljas för 28,5 mkr? Var det rimligt att Erik Philip-Sörensen betalade 8,1 mkr för stuteriet vid återtagande 1983? Vad betalade stiftelsen för inköpet av stuteriet år 1977? Årsberättelsen från 1983 visar på att stifelsens kapital är 19,7 miljoner.


Kanske att jag ser troll på ljusa dan, jag kanske är ute och cyklar.


Hursomhelst delar stiftelsen EPSS varje år ut ett anslag till sökande från Svenska Universitet för forskning, varav häften av anslaget skall gå till genetisk forskning (lägst 17 basbelopp). Men eftersom stiftelsens inriktning ändrats är det inte längre nödändigtvis hästgenetisk forskning som erhåller anslag.










ANNONS
Av Marianne Jordhén - 20 augusti 2010 11:35

  

Free photo from http://www.freedigitalphotos.net/images/Horses_g99-White_Horse_p8605.html. (Photographer: Maggie Smith.)


"Forskare vid Uppsala universitet och SLU kan visa att vita hästar bär en specifik mutation som uppkom för tusentals år sedan. Detta anlag ökar också risken för melanom, vilket gör rönen medicinskt mycket intressanta."


"Den allra vanligaste formen av vit färg hos häst kallas för avblekbar skimmel. En skimmel föds med helt normal färgteckning (svart, brun, eller fux) men börjar bli gråhåriga redan under det första levnadsåret och de brukar vara helt vita vid 6-8 års ålder. Däremot förblir huden svart. Denna process liknar gråhårighet på människa men processen är ultrasnabb hos dessa hästar. Forskarna kan nu visa att alla avblekbara skimlar bär exakt samma dominanta mutation som måste härstamma från en gemensam anfader/anmoder som levde för tusentals år sedan."


Den vita hästen har också ett betydande medicinskt intresse. Skimmelanlaget predisponerar nämligen för utveckling av melanom. Cirka 75 procent av alla skimlar äldre än 15 år bär en godartad form av melanom som i vissa fall utvecklas till en elakartad tumör. Upptäckten av den mutation som orsakar vit färg har därför gett ny basal kunskap om en mekanism som kan leda till att en tumör uppkommer."


Idag bär ungefär var tionde häst på mutationen.


Text saxad från: http://www.uu.se/press/pm.php?id=259 publicerad 2008-07-21


Translate

Presentation

Min livsdröm och långa vandring till häst ~ och de hästar och hästfolk jag därigenom möter.

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Welsh cob

Körning

Horsemanship

Hästutbildare

Hoppning

Dressyr

Akademisk Ridkonst/Barockridning

Western

Brukskörning/bruksridning

Premiering

Islandshästar

Hästäventyr

Handla

Hästförbund & Föreningar

Hästdatabaser

Informationssajter

Rasföreningar

Hästjobb

Hästvård

Övrigt hästrelaterat

Hästbloggar

Övriga bloggar

Nyheter

Gästbok

Bloggportaler

Pinga Frisim http://nyligen.se/pinga.php?url=http%3A%2F%2Fwelshcob.bloggplatsen.se bloggping Blogg listad på Bloggtoppen.se SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen 1000länkar.com - gratis länkkatalog http://ping.bloggplus.se/ Bloggparaden http://www.webbsajter.se/from.php?85147 bloggar Sajttoppen bloggar Blogg Topplista bloggar
eXTReMe Tracker

Arkiv

RSS

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23
24 25 26
27
28 29
30
31
<<< Augusti 2010 >>>

Fråga mig

4 besvarade frågor

Bloggvärde

Besöksstatistik

Analytics

Twingly

http://rpc.twingly.com/

Blogglista

Blogglista.se Klicka på denna knapp om du tycker att min sajt är läsvärd.

Följ bloggen

Följ Welsh Cob med Blogkeen
Följ Welsh Cob med Bloglovin'

Övrigt

googleac358311984d9a27.html

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se