Inlägg publicerade under kategorin Welsh Mountain

Av Marianne Jordhén - 28 augusti 2013 13:40

Lördagen den 17 augusti hölls en traditionell körning vid Valla Gård i Linköping. Totalt deltog 11 olika ekipage som först blev bedömda av domare Kjell Olof Vågsted innan de fick köra en 5 km tur för att sedan avsluta med en precisionsbana på gräs. Domaren var noggrann och gav väl genomtänkt kritik och goda råd till varje enskilt ekipage. Anordnare var Vagnhistoriska Sällskapet och Vallavagnarnas Vänner. Vinnare korades i slutet av körningen.


Först ut var Björn Synnerstad från Esbruk tillsammans med sina två halvblod Raweno (f -01 e Wetano-Racet) och Danilo (f-94 e Magritte-Eloge). Hans medhjälpare hette Bengt Mårtensson och de körde i en fin Wagonette. Detta är ett ekipage där man tänkt högt på säkerheten vilket de skall ha en eloge för:  se alla snabbkopplingar som kan lossas vid eventuell olycka.


           
 
 

         


Därefter kom Lennart Bergman som ekipage 2 från Västervik tillsammans med sin Lettiska Halvblodsvallack Martin, f.99 Medhjälpare var Cecilia Johansson och de körde i en Skillingarydsgigg. Ekipaget hade en något trång och liten helcoller som kunde påverka hästens andning och man hade här en typ av lädersnörning för fastsättnadet av draglinorna i svängeln.


                 

                   



Ekipage 3 var Weine Weideborg från Mjölby med Elonna Klasson som medhjälpare. Denna gång hade de bytt ut en av hästarna från vårens körning. För dagen kördes nordsvenska valackerna Linus (f-06 e Joar-Järpe) och Rasmus (f-93 e Don-Pokus). De körde i samma wagonette som i våras, lika fint skött igen. Detta ekipage, som vann vårens köruppvisning, placerade sig för dagen på delad andra plats.


                 


Fjärde ekipage var de vackra systrarna Liljegren från Årsta, Stockholm tillsammans med sin kallblodstravarvalack Belgaraf (f-96 e Pert Best- Aaby Pil). De körde vagnen Park Phaeton som de lånat från Vallamuséet. Märk väl, att systrarna syr alla sina vackra kläder själva. Damerna heter Sandra och Linda i förnamn. Presentatör Åke Öberg berättade att när en dam kör vagnen, behöver inte medhjälparen stiga ur då vagnen stannar. Sandra berättade att de hade fått bygga om selen en del för att passa mot vagnen. Som gammal tidsenlig tradition saknade denna fina vagn svängel varför draglinor ej kunde nyttjas.


                       


Därefter kom som femte ekipage Birgitta Persson från Nykil med sina söta nordsvenska ston Myra (f-90 e Ego - Lauborken och Amazone (f -05 e Zebb - Ego). Hon körde en värmlandstrilla och medhjälpare var Willy Wallberg. Som ni kan se, var lokorna på den ena selen för liten för hästen, vilket domaren undersökte noga. Istället för draglinor i läder, användes kättingförsedda draglinor i repmodell och som fästs mot svängeln på något annorlunda sätt. Om jag inte missminner mig, haltade det äldsta stoet Myra under uppvisningen och detta blev värre under senare delen av körningen. Man körde i vanliga träns och med vanliga bett.


                           


Sjätte ekipaget, Bengt Lindgren från Ringarum och hans nordsvenska sto Semira (f-05 e Zebb - Kravall) och hennes föl, var med för första gången på en sådan här körning, och det gjorde de förbaskat bra! Medhjälpare var Annika Lindgren och de körde i en Östgötatrilla. Detta ekipage hoppas jag se mer av framöver.


         


Därefter kom Marianne Sjövall från Lerdala med sina pigga Welsh Mountain valacker Lanner's Honey Punch (f-98 e Brando - S Herian samt Mälby Malt (f-04 e S tartar - T Gucci). Detta var det mest långväga ekipaget som för dagen deltog. Ett fantastiskt ekipage som vann denna körning totalt, väl värda sitt pris. De körde i en maratonvagn tillverkad hos Tidaholms Vagnar. Vad jag kunde se, var precis allt väl genomtänkt, välskött och prydligt.


                         


Som åttonde ekipage kunde vi beskåda Hans Wincent, Åtvidaberg och hans nordsvenska sto Tormarmors Sally (f.03 e Apollo - Unit). Medhjälpare var Louice Wincent. De körde i en för dagen oputsad maratonvagn, vilket jag tycker var synd då det drog ner intrycket för hela ekipaget. Vid sådana här tillfällen skall ju vagnarna helst vara välskötta och glänsa och glittra.


             


 Nionde ekipaget var Maria Petersson från Mjölby med sitt fjordingsto Ellen Bee (f.-07 e Cheen Femtio  Vallman). De körde en maratonvagn med stora luftgummihjul vilket gör resan mer bekväm - men som också kan resultera i punktering. Medhjälpare var Emelie Petersson. Detta sto har ett mycket vackert fjord-huvud, tycker jag. Hon kördes i en likadan polsk maratonsele som jag själv nyligen köpt in och även här hade man tänkt på säkerheten med snabbkopplingar på draglinorna. Denna dag hamnade detta ekipage på 3:e plats - och visst var de värda sitt pris!



         

   


Som tionde ekipage fick vi se en ardennervalack vid namn Igor (f-03, e Amiralen - Terdebor). Han kördes i en Wagonette av Kjell Brinkby från Vikingstad. Medhjälpare var Ove Karlsson.  


     

     


Som elfte och sista ekipage kom Emma Berglund från Vreta Kloster med sina små söta shettisar Under (f.-04 e F Bonzo - Donar v d M) och Unik (f -04 e A Zorro - Donar v d M). De körde en wagonette och medhjälpare var Helene Gunnarsson Ideskär.  Ett ekipage som kom på delad andra plats tillsammans med ekipage 3, Weine Weideborg och Eloona Klasson. Så välskött och fint!


         

       


  Tyvärr hade Marianne Sjövall hunnit sela av sina welsh mountainponnies då det var dags för prisutdelning. De tog dock första priset.


På delad andra plats kom ekipage 11, Emma Berglund (shetlandsponnies)  samt Ekipage 3 Weine Weideborg (nordsvenskar).


På tredje plats kom ekipage 9, Maria Petersson med sitt fjordsto.


       



 

Den trevliga och kunniga presentatören heter Åke Öberg.


Detta var en väl genomförd och trevlig hästaktivitet och jag tackar Vagnhistoriska Sällskapet och Vallavagnarnas Vänner samt alla ekipge  för detta arrangemang och allt ni med glädje ville dela med er av under denna dag.



ANNONS
Av Marianne Jordhén - 3 augusti 2011 19:45

Den 13-14 var det tänkt att SWFs riksutställning för alla Welsh-sektioner skulle gå av stapeln vid Kalmar Travbana. Det var tänkt med engelska ridklasser på lördagen och utställning på söndagen.


Tyvärr har Riksutställningen ställts in pga för få deltagare.



ANNONS
Av Marianne Jordhén - 10 april 2011 00:40


SWFs hingst- och valackutställning i Örebro har gått av stapeln vid Örebro Fältrittklubb på Karlstorps Gård under lördagen.


BIS blev den fina inleasade welshhingsten (sektion B) Stoak Tuscany och

R-BISet gick till welsh cobben Armanis Shooting Star.   


Grattis till de fina resultaten!

Stoak Tuscany visades av Mia Andersson från Kållareds Stuteri, medan Armanis Shooting Star visades av Annika Börjlind från Stuteri Fiffilura, båda två mycket duktiga visare. Armanis Shooting Star ägs av Theresia Ljungdahl, Stuteri Editions och Stoak Tuscany är inleasad från Thistledown Stud UK av Mia Andersson på Kållareds Stuteri.  





En fin welsh cob-hingst var 3-åriga Ekvalls Powerfull, som för dagen slutade med ett silver. Så här fin såg han ut utanför ridhuset:


 

 

Så till lite bildkavalkad över några av de hingstar som deltog under dagen:


Linner Myrddin, född 2008 (Foto: Marianne J)


   

Linner Heulog, född 2010, ägare: Anna Johansson, Broddetorp (Foto: Marianne J)


  Molstabergs Chapman, född 2007, ägare Per Aschan, Molstabergs Stuteri (Foto: Marianne J)


 

Ett fint foto på Golden Sundancer och hans matte Linda Fallqvist. (Foto: Marianne J)


  Ytterligare ett fint foto på WPB-hingsten Golden Sundancer (född 2008) med sin matte Linda Fallqvist (Foto: Marianne J)




                                 Armanis Shooting Star visad av Annika Börjlind. Ägare: Theresia Ljungdahl, Stuteri Editions.         





Av Marianne Jordhén - 3 januari 2011 17:49

Under Aberaeron Festival of Welsh Ponies & Cobs 2010, fanns en stunt- och uppvisningsridning som är väl värd att se:






Av Marianne Jordhén - 24 augusti 2010 19:34

  

Salstas Splendid i Engelsk Ridklass på Östergötlands Ponnysällskaps utställning i juli 2010: Är ryttaren för stor för sin ponny? Skänkelläget blir fel - men ryttaren är nog fortfarande tillräckligt lätt för att bäras av denna lilla men starka welsh mountainhingst, som tillsammans visade på fin uppvisning och att ponnyn ändå kunde ta ut steget. (Foto: Marianne J)


Det pågår just nu en diskussion på olika bloggar om ryttarens storlek till vald häst. Det ursprungliga blogginlägget skrevs av Klara på http://klaraskrabater.blogg.se/2010/august/klara-funderar-varfor-vagrar-folk-att-inse.html#comment där hon frågade följande:


"Satt och kollade runt på facebook och i lite bloggar förut, och jag har kommit fram till att det finns väldigt många stora ryttare som vägrar sluta rida ponny. Merparten av dessa rider inte sina hästar i form, utan all extra vikt läggs på frambenen och ponnyn kommer antagligen att sluta med problem i benen och ryggen. Hur kan det vara så himla svårt att inse att man blivit för stor?"


Jag gjorde ett svarsinlägg där jag skrev:


"Jag har skrivit ett blogginlägg vinklat precis från motsatta håll; Jag tycker att det är synd att tävlingsreglementet ofta "tvingar" korta tjejer till att rida på stor häst, bara för att de passerat 18-årsgränsen. Tävlingsreglementet borde rimligen istället sätta krav på att man ska välja hästens storlek utifrån sin viktgrupp och ryttarens benlängd.


Jag är vuxen (+40) men jag är bara 159 cm lång. För några veckor sedan red jag en liten häst på 152 cm i mankhöjd, och jag var egentligen för liten för honom sett till hur långa ben jag har. Med tanke på min längd skulle jag själv egentligen passa bäst på D-ponny alternativt medelgrov häst runt 150 cm i mankhöjd. Jag passar definitivt inte på hästar som är +160 cm i mankhöjd. Dessutom tycker jag om ponnymentaliteten mer än den mentalitet som ofta stora hästar har.


Många D-ponnys klarar av att bära mer än vad vi tror, om de bara är tränade för att göra det regelbundet. Det finns också viktbärande C-ponnys, för att inte tala om starka islandshästar som ofta är runt 135 cm i mh.


Jag respekterar era åsikter, men håller inte med er."

Klara svarade med följande på min blogg:

 

"SV: Till att börja med; tack för kommentaren, alltid skoj med kommentarer som skapar en intressant diskussion!

Men jag tror att du missförstod mig en aning, jag tycker absolut inte att man ska behöva tvingas upp på storhäst när man blir 18, om man är liten i växten. Det jag ville kritisera i mitt inlägg är främst överviktiga, men också långa personer, som vägrar sluta rida sina ponnyer trots att de är märkbart för stora för dem. Håller med dig till punkt och pricka i att det är dumt att bli upptvingad på storhäst som sagt, jag fick ju vackert ta det i och med att jag blir 18 nu, men jag har valt en liten häst (150), och kommer därmed över ponnygränsen, men man får ju räkna med att vara utslagen på en gång. På en så liten häst har man ingen chans mot stora halvblod på en hopptävling till exempel, så man får ju räkna med att bara tävla för skojs skull. Det är faktiskt dumt. Jag håller med dig om att reglerna borde ändras till att ekipaget ska se lagom ut, och kanske man skulle införa en junior/seniorindelning istället. Det är ju dock en ganska svår fråga, för vem ska säga till de som är för tunga för sina ponnyer? Det tål att kluras på!

 

Jag svarade:

"Jamen då är vi på samma våglängd: vikten och längden borde vara mer avgörande än åldern.


Egentligen borde det vara rimligt att i tävlingsreglementet dela in även stora hästar i två eller tre grupper; 148,1-158 cm, 158,1-168 cm och +168,1? För egentligen är det orimligt att de med en 150 cm häst ska tävla mot en som är 175 i hoppning. Det blir ju bara att tävla mot sig själv. Dessutom skulle ju inte de som passerar 18-årsgränsen men som ändå är korta och små behöva välja de största halvbloden för att kunna hävda sig tävlingsmässigt. Man skulle kunna välja häst med hjärtat istället för med hjärnan.


En bieffekt skulle kunna vara att priserna på små hästar förmodligen skulle öka då efterfrågan på dem också skulle stiga - medan priserna för de största halvbloden skulle kanske minska.

Emily (http://memily.blogg.se/) skrev inlägg på Klaraskrabater:


"Håller med dig, bra inlägg :) Passar man hästen så ska man få rida och tävla den tycker jag. Man ska inte behöva sitta på en för stor häst eller en för liten för att tävlingsreglerna säger så. Jag har två hästar, en är 170 och en är 151 och jag själv är 173 lång. Egentligen kanske jag är för lång på min lilla häst men han är grov och vi passar perfekt ihop, jag älskar honom men jag trivs även jättebra på större hästar. Medans min syster är bara 157 lång och snart 18 år, hon kommer nog inte växa så mycket mer och hon har en grov c-ponny på 138 som hon nästan ser liten ut på! Hon skulle inte fungera så bra ihop med en storhäst på 165 direkt :P Så detta med storlekar är ganska inluddat egentligen :/ Plus att längden på överlivet stör ju hästen mer än hur långa ryttarens ben och det är så många som tror de är för stora bara för att fötterna är nån cm nedanför hästens mage, det tycker jag med är fel. Överlivet bestämmer det tycker jag!"

  

Rackemarie skrev följande inlägg på min blogg:

  

"Vi tillhör dom som valde att köpa en liten häst, strax över 150 cm, men det är svårt även i dressyr att hävda sig bland de stora. Vi älskar vår Racke men stora tjejen har nu köpt stor häst som väl blir strax under 170 cm som färdigväxt. Yngsta dottern är bara 150 cm själv så för henne är ponnystorlek det ultimata, men hur då göra om man vill tävla? Orättvist! Vore sketabra med kjategoriindelning för hästar också, åtminsone på lokal nivå."


Catago (http://catago.blogg.se/2010/august/hastkategorier.html)   har inspirerats av inläggen på Klaras blogg och har skrivit följande i sin blogg:


"Som ni vet så är ponnyer uppdelade i 4 kategorier där varje kategori tävlar mot varandra, medan alla hästar, oavsett om de är 149 cm eller 185 cm tävlar mot varandra. Vissa anser att man även bör dela upp de stora hästarna i olika kategorier medan andra tycker att man inte bör göra detta. Jag tänkte skriva lite om min egen åsikt i det hela.

  

Personligen tycker jag inte att man bör införa olika kategorier även bland hästarna. Jag tror att allt skulle bli väldigt mycket mer komplicerat då, och man får helt enkelt ta de olika konsekvenserna beroende på om man har en väldigt stor/liten häst.

Jag har ju både en stor och en liten häst, men det går minsann bra att tävla båda två, trots att de har ganska olika galopper. Med Boppen som är 1,80 hög får man tex tänka på att korta upp galoppen innan kombinationerna, medan Tage som är strax över 1,60 behöver ha en friskare galopp innan. I dressyren kanske inte skillnaden stor/liten häst är lika uppenbar, förutom att stora hästar kan se lite maffigare ut mot små hästar, men det är ju egentligen ingenting som borde påverka domarens bedömning."

 

På Bukefalos undrar samtidigt en 22-årig tjej som kommit in på en djurlinje, om hon som väger 42 kg verkligen kan rida den minishettis som ridläraren föreslagit henne till lektionsridningen. (http://www.bukefalos.se/f/showthread.php?p=13776634). Läraren har satt 45 kg som gräns för denna minishettis medan en annan skribent i tråden menar att hon aldrig skulle sätta upp någon över 35 kg på sin egen minishettis.

 

Vad tycker ni andra?

Av Marianne Jordhén - 18 augusti 2010 10:36

Så var det dags för en fortsättning av bilder från Welsh-Rikset 2010:


Först ut blir naturligtvis mina klara favoriter som visades på Welsh-Rikset i år:


  

Femåriga stoet Armanis M Celina med sitt fantastiskt lovande hingstföl Edition's Mr Farenheight, som båda två för dagen uppvisade bland de bästa hasarbetena, benlyften och showigheten i C- och D-ringen. Ägare: Stuteri Edition. (Foto: Marianne J)


  

Sektion C, klass 5; Även tvååriga stoet Humlegårdens Charon showade för oss och guldbelönades med en  2:a plats i sin klass. E: Fjorglimt Sir Thomson och u: Dadfach Rhamant. Ägare: Humlegårdens Stuteri. (Foto: Marianne J)


  

Sektion C, klass 12: Lilla söta Elias kom 2:a i sin klass med ett guld. E:Tyngwndwn Superted, u: Cadfach Dizzy. Ägare: Marika Hållander. (Foto: Marianne J)


  

Welsh sektion D: Llanarth Lily, ett sto jag tror mycket på men som ännu står på tilväxt. Hon är född 2008 och således 2 år gammal. E: Menai Sparkling Magic, u: Llanarth Lil. Ägare: Stuteri Edition. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 7; Sexåriga valacken Brudvik Dyfodol eskorterades av denne glade herre med stil. Brudvik Dyfodol erhöll en 4:e placering och ett silver. E: Nebo Red Dragon, u: Navestock Duchess. Ägare: Familjen Roth. (Foto: Marianne J)


  

Som följdes av denne sexåriga valack; Derwen Duke of the Storm och som erhöll en 1:a placering och guld i sin klass. E: Derwen Quartz u: Derwen Duchess of York. Ägare Elisabet Hallhagen. (Foto: Marianne J)


  

Sexåriga valacken Derwen Duke of the Storm uppställd. (Foto: Marianne J)

 

Konkurrensen i Sektion D, klass 8 var stor. Hela 10 ston födda mellan 1999 och 2006 och som inte fölar under 2010 ställdes ut.


  

Sektion D, klass 8: Svarta stoet Derwen Adtog. E: Derwen Revelation, u: Gwennog Tytysoges. Ägare: Burhults Stuteri & Ridskola. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 8: Jag tror detta är Derwen Lady Diane (rätta mig gärna om jag har fel!). E: Derwen Sea Adventure och u: Buckswood Amber Princess. Ägare Karolina Hovelius. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 8: Fyraåriga stoet Derwen Pride of the Waves kom på 3:e plats i sin klass med ett guld. E: Derwen Sea Adventure och u: Derwen Pride of the West. Ägare: Burhults Stuteri & Ridskola. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 8: Derwen Pride of the Waves. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 8: Femåriga stoet Homewah Norfolk Duchess hamnade på 10:e plats och ett brons. E: Keenleyside Golden Boy, u: Servak Dancing Girl. Ägare: Iwerbo Häst AB. (Foto: Marianne J)


  

Homeway Norfolk Duchess. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 8: Vackra danskägda fyraåriga stoet Kildegaards Chanell kom femma i sin klass med ett guld. E: Kildegaards Columbus, u: Kildegaards Princess Owena. Ägare Bent Thygesen, Danmark. (Foto: Marianne j)

  

Sektion D, klass 8: Rhystyd Olympica kom 4:a med ett guld. E: Derwen Revelation, U: Rhystyd Favourite, ue: Nebo Daniel. Ägare: Burhults Stuteri & Ridskola. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 8: 13-åriga stoet Ystrafellte Susie erhöl en 6:e placering och ett silver. E: Tawelfan Prince of Wales, u: Ystradfellte Gwenonwy, ue: Derwen Desert Express. Ägare: Burhults Stuteri & Ridskola. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 9: Finskägda 15-åriga stoet Derwen Gwawr. E: Derwen Duke of York, u: Derwen Groten Wreiddiol. Om jag inte missminner mig hade stoet tyvärr något s-formad rygg/överbyggd och var uttåad bak. Ägare: Paula Viita, Finland. (Foto: Marianne J)

 

  

Sektion D, klass 10: Norskägda femåriga stoet Derwen Diva. E: Derwen Requiem, u: Derwen Dania. Ägare Ingebjorg Jahr, Norge. (Foto: Marianne J) Ställdes ut i samma klass som.....


  

Fina Dockan, som för dagen knep 1:a plats i sin klass och ett guld. (Foto: Marianne J)  

  

  

Sektion C: Humlegårdens Charon sedd från sidan. (Foto: Marianne J)

 

Nu knyter jag ihop säcken för denna gång, det har varit ett stort arbete att presentera så många bilder från Welsh-Riks 2010 - och tyvärr hann jag inte fotografera sektion B. Men jag hoppas ändå att ni läsare har njutit av vad ni har sett här på min blogg och att ni vill komma tillbaka igen!


Väl mött!

Marianne J


 

 

 

 

 

 




Av Marianne Jordhén - 17 augusti 2010 14:13

  

Welsh Partbread-stoet Burhults Foxtrott: Trots att pappan till denna häst var renrasig welsh cob-hingsten Derwen Tennessee Express - och stoet således har 50 % welsh cob i sig, har mycket av mammans "storhäst-släkt" slagit igenom. Denna häst har i alla fall ganska konkav nosrygg och en steglängd man ofta ser bland cobbarna. Hur är det då med de som endast har 12,5 % welsh-blod i sig?  (Foto: Marianne J)


Jag har många gånger funderat över rasstandarden för Welsh Partbread. Regeln säger att för att registreras som Welsh Partbread måste fölet ha minst 12,5 % welshinslag från registrerade föräldrar där fadern ska vara licensierad.


Med så lite welshblod i ådrorna, borde inte fölet få registreras som "elsh Partbread. De welsh partbread jag hittills har sett, har inte haft mycket welsh-utseende, de känns malplacerade bland de övriga sektionerna av Welsh-ponnies och känns för mig onekligen som udda individer på welsh-utställningar.


  

Detta welsh-partbread-sto Penrhyst Call Me Madam har förlorat welshens vackra nosrygg, ponnyhuvud och welsh-öronen. Panna och nosrygg var mer konvex än konkav och huvudet var långt. Trots det är den registrerad som welsh partbread. (Foto: Marianne J)


Finns det någon annan ras, som tillåter registrering där den egna rasens blod endast utgör 12,5 %? Rimligare vore om man satte en gräns att det måste finnas minst 75 % (eller åtminstone 50 %) welsh-blod i fölet för att få registrera den som Welsh Partbread. Eller - rimligen borde en häst med mindre andel welsh-blod i sig än 50 % istället registreras som partbread hos den ras som hästen har mest blod från - eller också räknas som vad den egentligen är; en korsningsponny eller korsningshäst. Om hästen har exempelvis 75 % halvblod i sig och 25 % welsh, är det ju trots allt mer ett halvblod än welsh.


Som det är nu kan ett föl ha 12,5 % welsh och låt säga 87,5 % russ i sig, men ändå registreras som Welsh Partbread. Eller ännu värre; tänk er att i utställningsringen för Welsh Partbread få se en 12,5 % welsh och 87,5 % Clydesdale, Shirehäst eller Ardenner. Om man finläser rasstandarden för Welsh Partbread, skulle det nog vara möjligt....


Det får mig att fundera; Är rasstandarden för Welsh Partbread framtagen för att legitimera korsningsponnys och korsningshästar? För inte rör det sig ju om renrasavel.


(Jag skriver inte detta för att racka ner på er som äger en welsh partbread, utan för att ifrågasätta syftet med att avla med så lite welsh-blod. )


Av Marianne Jordhén - 13 augusti 2010 20:37

  

Sektion D, klass 4: Alldeles för bedårande Edition's Miss Ess i sin sötaste look; vilken goding! E: Armanis Shooting Star, U: Menai Darling, EE: Leyeswick Dai. Ägare: Stuteri Edition. (Foto: Marianne J)


Nu börjar det bli många fotografier att hålla reda på, så jag hoppas att ni står ut om något foto kanske visas två gånger under mina welsh-riks-inlägg.


  

Sektion D, klass 10: Dyffryngwy Black Bess. E: Abercippyn Viktor's Last, u: Abercippyn Black Bess. Ägare: Storhaugs Welsh Stutteri, Norge. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 9: Derwen Gwawr. E Derwen Duke of York, u: Derwen Groten Wreiddiol. Ägare Paula Viita, Finland. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 12: Kanloo Delight. E: Derwen Quartz, u: Derwen Diva. Ägare: Ingebjorg Jahr, Norge. (Foto: Marianne J)


   Sektion C, klass 15: Colnevalley Rasgall med fin welsh-profil. E: Colnevalley Red Flyer, u: Llanfihangel Llinos. Ägare: Maria Carlsson. (Foto: Marianne J)


  

Sektion C, klass 12: Gylfinir Michail Fokin. E Talyllyn Abel, u: Popsters Pavlova. Ägare: Maria Axberg-Fagerlind. (Foto: Marianne J)

 

  

Sektion C, klass 8: Illeybrook Crystal Glow. E: Springfieldpark Dot Com, u: Saethydd Brandy Flame. Ägare Linda Bergquist, Norge. (Foto: Marianne J)


  

Sektion D, klass 5: Llanarth Lily visar god steglängd och lovande hals. E: Menai Sparkling Magic, u: Llanarth Lil. Ägare: Stuteri Edition. (Foto: Marianne J)


  

Sektion C, klass 6: Ias Rhosyn Saron, som är till salu, knep Supreme Junior Championatet och fick guld. E: Henfynyw Tywysog, U: Fjorglimt Isabella. Ägare Christina Blomquist. (Foto: Marianne J)


  

Sektion C, klass 5: Humlegårdens Charons söta stohuvud! E: Fjorglimt Sir Thomson, u: Cadfach Rhamant. Ägare: Humlegården. (Foto: Marianne J)






Translate

Presentation

Min livsdröm och långa vandring till häst ~ och de hästar och hästfolk jag därigenom möter.

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Welsh cob

Körning

Horsemanship

Hästutbildare

Hoppning

Dressyr

Akademisk Ridkonst/Barockridning

Western

Brukskörning/bruksridning

Premiering

Islandshästar

Hästäventyr

Handla

Hästförbund & Föreningar

Hästdatabaser

Informationssajter

Rasföreningar

Hästjobb

Hästvård

Övrigt hästrelaterat

Hästbloggar

Övriga bloggar

Nyheter

Gästbok

Bloggportaler

Pinga Frisim http://nyligen.se/pinga.php?url=http%3A%2F%2Fwelshcob.bloggplatsen.se bloggping Blogg listad på Bloggtoppen.se SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen 1000länkar.com - gratis länkkatalog http://ping.bloggplus.se/ Bloggparaden http://www.webbsajter.se/from.php?85147 bloggar Sajttoppen bloggar Blogg Topplista bloggar
eXTReMe Tracker

Arkiv

RSS

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2016
>>>

Fråga mig

4 besvarade frågor

Bloggvärde

Besöksstatistik

Analytics

Twingly

http://rpc.twingly.com/

Blogglista

Blogglista.se Klicka på denna knapp om du tycker att min sajt är läsvärd.

Följ bloggen

Följ Welsh Cob med Blogkeen
Följ Welsh Cob med Bloglovin'

Övrigt

googleac358311984d9a27.html

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se