Senaste inläggen

Av Marianne Jordhén - 19 mars 2011 13:05

Hästamma sökes AKUT till 2dgr gmmalt stoföl. Mamman dog idag 18/3 på operationsbordet på strömsholm.
Snälla sprid detta vidare! Rävdansens stuteri som råkat ut för detta.
Om lämplig kandidat finns ring Ivan Sjöberg 0705 510993

ANNONS
Av Marianne Jordhén - 18 mars 2011 17:31

ATL.se kan vi idag läsa:


"Näringen har under de senaste 30 åren haft en hög tillväxt, men priserna på hästar har fallit och branschen har fortfarande inte återhämtat sig, säger Stefan Johanson, vd för Hästnäringens nationella stiftelse till Sveriges Radio Ekot.

Som ATL har skrivit tidigare är det bland annat svårare för uppfödare att sälja hästar, det är generellt något lägre priser och vissa uppfödare väljer att inte betäcka sina ston i rädsla för att inte få sålt hästarna."

ANNONS
Av Marianne Jordhén - 17 mars 2011 19:09

Det är skönt, att även Linköpings Kommun förstår värdet av att låta hästar arbeta i stadsnära skogar. Just nu pågår avverkning och röjning av sly i Rydsskogen - och man har låtit hästföretaget Vånga Hästkraft  från Skärblacka(www.vangahastkraft.se) göra skotningsjobbet.


Under denna vecka kan därför boende i Linköping beskåda två trevliga nordsvenska 6-åriga ston som arbetar tillsammans med husse Mathias Stern för att ta bort ris och fällda stammar från Rydsskogen.


Jag och min hund gjorde idag ett besök i Rydsskogen för att träffa Mathias Stern och hans hästar. Efter lite letande fann vi dem i det nordvästra hörnet av detta stadsnära rekreationsområde som nyttjas av många. De hade redan besök av tidningen www.corren.se, som intervjuade och tog bilder.


I skogen finns elljusspår, gång- och cykelvägar, fotbollsplan samt styrketräningsredskap gjorda med det naturen erbjuder. Området har således stor betydelse för de boende i Linköping.


  

Dagens nordsvenska arbetare i Rydsskogen var 6-åriga Zally (e: Zeb) och Myra. Myra var lite hungrig efter dagens pass och passade på att smaka på Zallys pannlugg.


Mathias och hans fru Susanne har bedrivit företaget i 6 år. Idag arbetar Mathias enbart i sitt företag och kunderna blir alltfler. Företaget erbjuder skötsel av gräsytor och mindre skotning av timmer, gärna i stadsnära miljö, naturvårdsområden och friluftsområden och där man prioriterar ekologisk skötsel och vill vara rädd om mark och rötter. De ebjuder även inkörning av hästar. Deras företagsidé och värderingar utgår från något av ett holistiskt perspektiv där de vill minska utsläpp av växthusgaser, skona naturen från onödiga skador och använda naturkraften hästarna innebär.


Mathias lastade av dagens sista lass med ris. Zally och Myra väntade snällt och brydde sig varken om biltrafiken på gatan bredvid - eller att ett tåg rusade förbi bakom dem.


På Linköpings Kommuns hemsida kan vi läsa om aktiviteten i Rydsskogen:


"Att transportera ut virke med häst är ett intressant alternativ i tätortsnära skogsområden eftersom hästekipaget är tyst, miljövänligt och skonsamt mot marken. Dessutom är det fascinerande att se de stora nordsvenska hästarna arbeta i skogen."     


I morgon fredag, skall kommunen utvärdera huruvida arbetet med häst skall få fortgå i Rydsskogen. Måtte de ansvariga inse inte bara de fördelar detta arbete genererar i i form av skonad miljö, utan också det oerhörda värde denna aktivitet har för många boende i området. Det är en fantastisk möjlighet att kunna bevista och se det nära samarbete som finns mellan Mathias och hans hästar. Trots att hästarna är unga, arbetar de i ett väl sammansvetsat team där det inte går att ta miste på att alla i teamet vet sin specifika roll.


  

Efter arbetsdagen var hästarna väl värda sin belöning, hö och vatten. Myra föredrog att doppa sitt hö i vattenhinken. På så sätt blir höet lättare att tugga i sig för henne. Zally tittar nyfiket på min kamera. Myra bär en helcoller inköpt från USA.


  

Här har teamet arbetat färdigt för dagen. Mathias lastar in båda hästarna i sin hästlastbil.  När Mathias använde kommandot "Stanna Zally!" väntade Zally snällt utanför rampen medan Myra lastades.

 

Mathias har provat på att tävla i skogskörning men har inte fastnat för tävlandet. Han vill helst jobba med sina hästar på ett så naturligt sätt som möjligt. Han tar också upp, att nordsvenskar är hästar som det kan gå undan med, de har ett naturligt driv under arbetet och de tycker om att arbeta.


Under vårt samtal tar Mathias ocskå upp det tänkvärda om att Amish-folket i USA inte drabbas av våra stressjukdomar och att man inte kan finna Amishfolk med bokstavskombinationer. De lever ett lugnare, enklare liv och nära djur och natur.  Vart är vårt samhälle på väg? Skall vi fortsätta stressa oss till sjukdomar eller kan vi skapa en verklighet där vi kan komma närmare natur och djur igen? Det är skönt att se, att Mathias och hans fru Susanne har vågat kliva av tåget för att tillsammans med sina hästar gå sin egen väg. De banar väg för oss andra till ett mer hållbart sätt att leva.


Linköpings Kommun i samarbete med Vånga Hästkraft visar en positiv utveckling i vårt samhälle. Måtte denna utveckling fortsätta och visa hur vi kan vara mer rädd om vår Moder Jord. Ibland är inte kvantitet det viktigaste, utan kvalitet.




Av Marianne Jordhén - 14 mars 2011 10:10

Hästars färger är en hel vetenskap och jag hoppas att jag med denna text håller tungan rätt i munnen :-) för detta är inte mitt specialistområde.


Först krävs en kortare förklaring av arvslära:


".....ett dominant anlag (skriven med stor bokstav, exempelvis [A] för brun färg), som visar sig även om ett arvslag bara ärvts från den ena föräldern. Ett recessivt anlag (skrivet med liten bokstav, exempelvis [a]) "viker sig" således för ett dominant anlag."  (Källa: Wikipedia.org)


Heterozygot: En individ som har olika arvsanlag i ett specifikt kromosompar.

Homozygot: En individ som har lika arvsanlag i ett specifikt kromosompar.  


En hingst eller ett sto som är homozygot för anlagen A (Brun) och E (Svart), ger enbart brun avkomma oavsett om de paras med fuxar, svartbruna eller svarta på grund av att båda anlagen är dominanta. Den bruna färgen håller tillbaka det svarta till mer perifera områden på kroppen. Anlaget E ger därför svart på man och svans, ben och öronbräms.


  

Menai Jewel's Delight kan vid en första anblick se ut att vara en homozygot för [A] och [E] men har givit både fuxfärgad och brun avkomma tillsammans med hingsten Armani's Shooting Star. Hon måste således bära heterozygota anlag för brunt och svart. (Foto: Marianne J) 

 

  

Även Menai Darling måste bära heterozygota anlag för brunt [Aa]och svart [Ee], då hon givit fuxavkomma. Men A-genen gör också att det svarta inskränks till man, svans, ben och öronbräm just på Darling. (Foto: Marianne J)

 


Svart


För att ett djur ska kunna bli svart, krävs allelen men också att hästen saknar begränsningsfaktorn [A]. Den recessiva b ger mörkt chokladbrun. För att få exempelvis svarta ben, nos, man och svans, krävs också genen E. Om hästen ej har begränsningsfaktorn [A] kommer det svarta att breda ut sig mer på hästen. Genen E finns inte bara hos svarta hästar utan även hos bruna, gulbruna, brunblacka och musblacka hästar.


  

När vi ser Dyffryngwy Black Bess, vet vi att denne häst saknar dominanta allelen [A] vilket låter ( som finns hos alla hästar och) [E] breda ut sig. Genuppsättningen blir [aa-E]. (Foto: Marianne J)

 

 

Fux

 

Om man låter betäcka ett fuxfärgat sto med en fuxfärgad hingst, blir avkomman alltid fuxfärgad. Detta kallar man för "fuxregeln" och beror på att fuxar är homozygota för de recessiva allelen [e] (=den har alltså ärvt recessivt anlag från båda sina föräldrar). Den svarta färgen kan således aldrig komma till uttryck[ee] då andra färgalleler blir dominerande. Fuxar saknar således den dominanta svart-genen E och har alltså genuppsättningen ee. 


"Ett recessivt anlag är ett begrepp inom genetiken som innebär att det för en egenskaper krävs att en individ fått arvsanlag från båda föräldrarna för att egenskapen skall visa sig."


Ett recessivt anlag kommer från en recessiv allel som är en allel som i ett genpar hos en heterozygot individ som "viker sig" för den andra, dominanta allelen i paret. Den recessiva allelen ger alltså inte upphov till några synliga egenskaper hos individen. Endast i en homozygot individ med två likadana recessiva alleler ger allelen upphov till synliga egenskaper."

 

(Källa: Wikipedia.org) 



  

För att en fux ska få extra ljus man och svans, måste man som i vackra Edition Candy Floss fall, vara homozygot och få allelen i recessiv gen från båda sina föräldrar. (Foto: Marianne J)

 

  

Detsamma gäller för Linners Brenhines, dvs att hon fått den vita manen genom recessiv gen från båda sina föräldrar. (Foto: Marianne J)

 

  

Det är bara homozygoter som kan få blå ögon, då det är ett recessivt anlag. Denna häst kan således ha fått en recessiv gen i dubbel uppsättning från sina föräldrar. Men det blåa ögat kan också bero på att den vita lyktan går över ögat, hur vita tecken nedärvs vet man inte men man vet att vit lykta över ögat ger blå ögon. Här Vångsundas Famira, som är en Welsh sektion B. (Foto: Marianne J)

 

 


Utspädda färger


Till de utspädda färgerna räknas bland annat gulsvart, gulsvartbrun, isabell, palomino, blackfäger och silverfärgerna.


Silversvart


En häst med grundfärgen svart och silveranlag benämns silversvart. Den har grå till halmgul färg på man, svans och hovskägg. Täckhåren har en nyans mellan svartbrun och musgrå. Hästen ser ut som en mörk fux med grå man och svans men har alltså grundfärgen svart.


     

I vinterskrud ser Edition's Miss Daze ut att vara en silversvart häst..... (Foto: Marianne J)


  

...men i sommarskrud blir hon en sann fux med ljus man och svans. (Foto: Marianne J)



Gulbrun/Borkfärgad


  

Linners Jackpott är gulbrun, något som ibland även kallas borkfärgad. Gulbrun uppstår när gulanalaget verkar på brun grundfärg. Hästen ovan är heterozygot och har ärvt gul anlagsgen från sin mamma som också är gulbrun. (Foto: Marianne J)

 

Vi kan även se att hästen ser ut att ha en svagare tecknad ål på ryggen, vilket beror på att håren längs ryggens mittlinje bleks mindre. Anlaget har svag verkan på svart pigment, varför den gulbruna hästen ofta har svart färg i man, svans och på ben.



Palomino


Benämningen Palomino kommer från Spanien och Amerika och betyder ungduva eller duva. I USA är palomino dels en färbenämning dels en benämning på hästar som är införda i palominoregistret. För att få införa en palomino i registret krävs att täckhårens färg ska likna ett guldmynts. Man och svans ska vara vita med högst 15 % hår av mörkare färg. Således är definitionen av palomino mer begränsad än den för isabellfärgade hästar. I Sverige klassas de flesta palominos som isabellfärgade, fastän det egentligen går att åtskilja palomino från isabellfärgen.


  

Palominofärgade Illeybrook Crystal Glow (Foto: Marianne J)


  

Palominofärgade Ias Rhosyn Saron (Foto: Marianne J)



Isabell


Isabellfärgen uppstår när gulanlaget verkar på fux som grundfärg. Isabellen har rödgula till gula täckhår och mycket ljus man och svans. Huden är brun till blekt brun och ögonen är ofta ljusbruna. Hos isabelen finns pigmenten i huvudsak i hårets spets, resten av håret är nästan pigmentlöst.


  

Isabellfärgade Marcello (Foto: Marianne J)


Isabellen är heterozygot, dvs den har ärvt både dominant och recessivt anlag från sina föräldrar. När båda föräldradjuren är isabeller, blir därför 25 % av fölen vitfödda homozygoter. Det säkraste sättet att producera en isabell är att para en fux med en vitfödd homozygot som har fux som grundfärg.


Isabell är dock lätt att förväxla med isabellblacken, som har gula till nästan vita täckhår, mörkgul mittstol, ål, svansfjäder och mörkgula eventuella zebraränder. Om anlaget för ljus man och svans finns, blir man och svans helvita och ålen nästan osynlig, varför den då ser ut som en mycket ljus isabell.


Vitblacken har ljusa täckhår. Färganlaget är homozygot. Färgen i man och svans, ål och ben är svart eller gåraktig. Manens sidohår är vita. Huden är blekt brun och ögonen ljusare än normalt.


 

Gulanlags-homozygoter


Det kan vara svårt att särskilja homozygoter med brun, svartbrun eller svart grundfärg. Homozygoter med brun grundfärg kallas pärlvit eller perlino. De har cremefärgade till gråvita täckhår, svag pigmentering i man och svans och på benen. Huden är skär och ögonen blå.  Homozygoter med svart grundfärg, ser ut som pärlvit eller perlino och även de har skär hud och blå ögon.


Homozygoter med fux som grundfärg, kallas gulvit eller cremello. De har cremefärgade till vita täckhår samt skär hud och blå ögon.



Dominantvit


En häst som bär genen W blir helt vit med skär hud och blå eller bruna ögon. Alla hittills kända dominantvita hästar är heterozygoter, dvs bär anlagen Ww. Man tror därför att kombinationen WW är dödlig.


Gulbrun, gulsvartbrun och gulsvart är precis som isabellfärg heterozygot, dvs dessa hästar bär både anlag för dominant och recessivt anlag.



Läderfux


Tidigare benämnde man ibland vissa hästar med fären "läderfux". Läderfux är ingen fuxfärg, utan detsamma som silverbrun. Således kan ett läderfuxfärgat sto i kombination med en ren fux ge bruna avkommor.  


Vad händer, om man kombinerar ett fuxfärgat sto med en svart hingst? Vilken färg tror ni avkomman får? (För er som vill kika, se på http://www.horsetesting.com/CCalculator1.asp, där fux=chestnut) 





Av Marianne Jordhén - 13 mars 2011 16:35

Tsunamin utanför Japans kust har nu ödelagt stora delar av Östra Japan och man befarar kärnkraftsolyckor. På de nyheter vi ser, kan vi se att hus, bilar och båtar sveps med av den våg som vällt in över land i en hastighet av ca 800 km/h. Människor har flytt samt tagit sig upp på sina tak i hopp om att undkomma, en stad saknar idag över hälften av sina invånare. En vulkan i södra Japan har nu också fått ett utbrott, långt från det jordskalv som inträffade i havet utanför Tokyo.


I allt detta hemska, väcks åter mina tankar inte bara på de drabbade människorna, utan också deras djur. I en sådan katastrof måste djuren lämnas därhän, för det finns inte plats för dem i nödhärbärgena som upprättats. Det finns inte ens mat till alla människor. På film har vi sett huskroppar som bryts sönder eller slits loss och flyter med i vattenmassorna. I en del av dem har det säkerligen funnits - djur. En svensk reporter har tagit upp under en sändning, om människor har haft tillgång till bilar med bensin i, tillräckligt för att ta dem från områdena.


Vilken mardröm!


Trots det inträffade, har Sverige hittills valt att besvara en förfrågan genom FN och EU om att skicka 3 ynka "experter" till deras hjälp. När det skrivs "svenska experter" hoppas jag att de som sänds dit, har ödmjukhet nog att bemöta de krisdrabbade utifrån vetskapen om att de då är i ett land där man lever med förhöjd beredskap för jordskalv, varför de har mycket större erfarenhet än någon av oss i Sverige.


Internationella räddningshundteam har börjat skickas över till Japan, men hur är det med Sverige? Vi som är ett världens mest hundtäta länder sett till antalet invånare....??? Jag vill minnas, att vid jordskalv i Turkiet för några år sedan, hade vi några att sända till deras hjälp. Kommer svenska räddningshundekipage att hjälpa Japanska folket i denna kris?  Som vi hört på nyheterna, är räddningshundarna de bäst lämpade att söka skadade och saknade.







Av Marianne Jordhén - 13 mars 2011 08:52


Påhittig tjej! :-)

Av Marianne Jordhén - 11 mars 2011 17:20

Idag tänkte jag ta upp praktisk kunskap som alla som hanterar hästar kan ha nytta av; konsten att knyta grimskaftsknop med "säkerhetsutlösning", dubbelt halvslag om egen part samt pålstek. Alla dessa sätt att knyta, kan vara avgörande för om man kan klara sig själv och sin häst (eller andra djur) ur en potentiell olycka.


  


Grimskaftsknopet gör det möjligt att knyta fast en häst med rep på ett säkert sätt, där man också har möjlighet att snabbt lossa repet vid fara. Om man kan denna knop, behöver man inte ha säkerhetsutlösande hakar.


Det dubbla halvslaget om egen part kan vara bra att kunna, om man vill göra en fast knut, som är mycket stark. Utmärkt stek att använda om man exempelvis vill göra egna grimskaft med någon typ av hakar eller om man vill binda fast rep i stallgången för att kunna ställa upp sin häst där.


  


Pålstek är av yttersta vikt att kunna, om man vill kunna rädda en människa eller ett djur som exempelvis måste hissas upp. Pålsteken är så gjord, att den kan knytas med en hand. Denna stek ger en fast ögla, som ej dras åt runt kroppen, öglan förblir lika stor.


Med hopp om att ni kära läsare känner er manade att lära er dessa!







Bilder lånade från David Millers bok "Knep med rep och snöre", utgiven av Berghs Förlag AB 1997.

Av Marianne Jordhén - 10 mars 2011 16:11


Grovfodret - ett fullgott foder för hästar

I Land nr 5 som utkom den 28 januari 2011 fanns en intressant artikel om hästfoder. Där diskuteras vilken typ av foder som våra hästar mår bäst av. Husdjursagronom Mattias Malmgren slår ett slag för ensilage och råder  hästägare att snegla på mjölkbönderna i området där man bor, för att se hur de utfordrar sina kor. De skriver:


"Han råder hästägare att komplettera foderstaten med en vitaminiserad saltsten och att snegla på professionella djurhållare, som mjölkbönder i närområdet. Ger de exempelvis selen kan det innebära selenfattiga jordar. Det största misstaget är att inte göra någon foderstat alls eller att inte analysera fodret."


Det är viktigt att grovfodret skördas i rätt tid och att det analyserats för att motsvara hästens behov. Eftersom ensilage innehåller mer vatten än hö, så måste hästen få mer för att komma upp i samma torrsubstans.


Malin Connysson har forskat på varmbloda travästar i full träning uppe vid Wången. Forskningen visar att tävlingshästar som får bra grovfoder presterar lika bra som när foderstaten baseras på kraftfoder. Detta vet idag många travstall om och därför använder man en större andel vallfoder i foderstaten.


"Hästarna vägde 3 kilo mer när de fick vallfoder jämfört med hälften havre och häften hösilage. Detta visar att hästarna inte alls blir för tunga som befarat.  De som åt hösilage fick bättre förmåga att behålla vätskebalansen under perioder utan mat som exempelvis innan tävling. Något som också visar att hästarna kan må bättre av att äta ett bra grovfoder och mindre kraftfoder, är att hästarna i undersökningen som överutfordrades med proteiner också drack och kissade mer.



Grovfodrets betydelse för att behålla värme och sätta päls


I Hästfokus nr 1 (januari 2011) har man också diskuterat utfordringens betydelse i artikeln "Pälsen - en del av hästens egen klimatanläggning".  Där skriver de:


"Det är främst grovfoder, hö eller hösilage, som ger bästa energitillskottet och spillvärme inuti. Hästen behöver ca 1,5 kg hö extra, när dygnsmedeltemperaturen är 10 grader under dess nedre kritiska temperatur, som varierar mellan hästar, någonstans mellan -15 och -25 grader C beroende på ålder, hälsa, isolering och utfordringsintensitet."


De skriver vidare:


"Det går åt både protein och energi vid hästens pälssättning och det går åt mer foer att bygga upp ett kilo påls än ett kilo muskler. Väta ökar värmeavgivningen med tre gånger, säger Karin Morgans."



EMS - hästarnas välfärdssjukdom

I en liten notis i samma tidning tar de också upp, att alltfler danska hästar drabbas av en sjukdom som liknar diabetes och som kallas EMS och som bl a ökar risken för fång. Detta är en välfärdssjukdom som uppkommer utifrån fel utfordring.



 

Slowfeeding


Något som också är värt att väga in vid valet av foderstat, är att hästen är gjord för att äta uppåt 16 timmar per dygn, varför 3-4 portioner/dag är för lite. Vid val av en foderstat bestående av både grovfoder och kraftfoder, tillgodoses inte hästens behov lika bra, vilket också kan påverka den del av hästens magsäck som inte är skyddad för magsår. Deras matsmältningssystem är inte gjort för att äta få gånger per dag, utan de behöver äta merparten av tiden men äta mindre mängder, som kan binda magsyran i magsäcken.


Hästen skall inte ha fri tillgång till foder, men behöver fri tillgång till tid att äta över fler timmar/dygn än vad många hästar idag får göra. Ett alternativ för dem som väljer att utfordra med vallfoder i någon form, är att erbjuda hästen maten i begränsade foderautomater. Metoden går ut på att hästen får dra ut strå för strå ur en nätbeklädd foderlåda för att inte äta för stora mängder för fort.Mer om denna metod kan ni läsa om på http://www.slowfeeding.com.


Utfordra ej direkt på boxgolvet eller på marken!

I Hästen nr 1 (januari--april 2011) finns också en intressant artikel som berör utfordring, "Läg inte höet på golvet". Vid utfordring på boxgolvet ökar risken för att hästen utsätts för återsmitta av parasiter. På bild får vi se en hästs mun efter en natt i box - och att resterna i munnen ofta har en blandning av vallfoder och deras egen träck. Man råder därför till att inte lägga fodret direkt på golvet, men att gärna använda en typ av krubba som sitter lågt, då hästarnas tänder förslits på ett mer korrekt sätt om de kan äta med huvudet sänkt. Och om fodret läggs direkt på marken i hagarna, ökar risken för att hästarna kan få sandkolik.


Vart tog de gamla hederliga krubborna vägen? Så länge krubborna fanns kvar, fungerade de inte bara som hästarnas tallrik utan också för att förebygga parasitinfektioner.


Translate

Presentation

Min livsdröm och långa vandring till häst ~ och de hästar och hästfolk jag därigenom möter.

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Welsh cob

Körning

Horsemanship

Hästutbildare

Hoppning

Dressyr

Akademisk Ridkonst/Barockridning

Western

Brukskörning/bruksridning

Premiering

Islandshästar

Hästäventyr

Handla

Hästförbund & Föreningar

Hästdatabaser

Informationssajter

Rasföreningar

Hästjobb

Hästvård

Övrigt hästrelaterat

Hästbloggar

Övriga bloggar

Nyheter

Gästbok

Bloggportaler

Pinga Frisim http://nyligen.se/pinga.php?url=http%3A%2F%2Fwelshcob.bloggplatsen.se bloggping Blogg listad på Bloggtoppen.se SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen 1000länkar.com - gratis länkkatalog http://ping.bloggplus.se/ Bloggparaden http://www.webbsajter.se/from.php?85147 bloggar Sajttoppen bloggar Blogg Topplista bloggar
eXTReMe Tracker

Arkiv

RSS

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2016
>>>

Fråga mig

4 besvarade frågor

Bloggvärde

Besöksstatistik

Analytics

Twingly

http://rpc.twingly.com/

Blogglista

Blogglista.se Klicka på denna knapp om du tycker att min sajt är läsvärd.

Följ bloggen

Följ Welsh Cob med Blogkeen
Följ Welsh Cob med Bloglovin'

Övrigt

googleac358311984d9a27.html

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se